Jag reser mig igen...

...som Thorsten troligtvis skulle säga om han gjorde en comeback av detta slag. Jag har alltså bestämt mig för att damma av bloggen, som knappt sett ljuset på över tre år. Det känns nästan som att jag gör något busigt men samtidigt känns det så rätt. Anledningen till denna plötsliga comebacken är helt enkelt att jag känner att jag vill "skriva av mig" och då min traditionella dagboksföring går nerför (av ren lathet) och Twitter är för fåordigt, tänkte jag att "det blir inte bättre än med bloggen". Så nu är det officiellt; Majsan är tillbaka.

Eftersom det var så längesen sen sist känns det rätt att inleda med en recap av de senaste åren:

• Tog studenten år 2010 och det var väl då livet verkligen tog fart. 
• Flyttade till Paris två månader senare och bodde där i elva månader. Det var sannerligen en händelserik period som överlag var himla bra. Såhär i efterhand saknar jag så himla många saker (typ vissa peeps, billigt vin, bakverk, möjligheterna och såklart alla fina platser *romantic*), finns dock vissa saker som jag är glad att slippa (typ äckliga män med vidrig kvinnosyn och tillhörande sexuella trakasserier, jobbiga bankkvinnor och Frankrikes allmänt förlegade system *checkhäfte!?*). Nog om det.
• Hösten 2011 började jag plugga modevetenskap 60 hp, något som jag trivdes väldigt bra med. Tanken var att jag skulle läsa ytterligare ett år i ett relaterat ämne för att sedan ta en kandidat i modevetenskap MEN...
• The times are A-Changing; jag började plugga Reklam & PR i höstas och nu har jag liksom fastnat i det spåret. Likt Pocahontas kommer jag nu gå dit vinden bär mig, även om den verkar blåsa i en viss riktning *smider planer*.
• Förra sommaren var storslagen på många sätt och vis men framförallt för att jag och min vän åkte till Japan for the very first time - något som jag dröm om jag-vet-inte-hur-länge. Det var helt klart en av mina bästa resor so far. Det var väl också då jag skrev ner att jag ska lära mig japanska på min Bucket-list. 
• Slutligen så är det nästan exakt 6 månader sedan jag flyttade till min "egen" lya, där (här) jag trivs bättre än fiskarna i havet. När man bor ensam kan man göra lite som man vill och med de visa orden avslutar jag årets första inlägg och kryper till kojs. 

På återseende, 

Majsan 

OBS jag hade inte mage att rensa bort de gamla inläggen, de känns redan kulturmärkta.